Vem bestämmer och håller koll på rovdjuren?

Vad är bestämt om rovdjuren?

Att Sverige ska ha rovdjur nu och i framtiden bestämdes i Sveriges riksdag år 2001. Men det är också bestämt att människor inte ska påverkas allt för negativt av att rovdjuren finns här. Till exempel ska det inte vara omöjligt att ha tamdjur och renar, att jaga eller att gå ut i skogen.

Det är inte lätt att göra alla nöjda samtidigt men många olika människor och organisationer arbetar med att hålla koll på hur vi påverkar rovdjuren och hur de påverkar oss.

Längre ner kan du läsa om vilka som arbetar med rovdjur.

Hur många rovdjur ska vi ha då?

Det finns inte bestämt om hur många rovdjuren maximalt får vara. Däremot finns det bestämt hur många det MINST måste finnas av varje art. Det här är de siffror man kommit fram till: 

• Björn: minst 1 400 st
• Varg: minst 300 st
• Järv: minst 600 st
• Lodjur: minst 870 st

Hur har man räknat ut det?

Dessa siffror har forskare och experter räknat ut genom att titta på olika saker som en art behöver för att de ska kunna överleva i framtiden. Till exempel har man tittat på hur ofta de får ungar, om det finns bra levnadsområden för arten och om det finns variation mellan individerna inom en art eller om alla har lika egenskaper (gener). 

Vem gör håller koll på rovdjuren?

Det är många olika människor och organisationer som arbetar med att hålla koll på hur vi påverkar rovdjuren och hur de påverkar oss.

Här nedanför kan du läsa om vilka som gör vad.

Riksdag och regeringen bestämmer reglerna för hur Sverige ska sköta rovdjuren. De bestämmer också hur mycket pengar som får användas varje år för arbete med rovdjur.

Naturvårdsverket ska se till att alla som arbetar med rovdjur följer regeringens regler. Det är Naturvårdsverket som sätter gränsen för det minsta antalet rovdjur som ska finnas, och de ser till att rovdjuren inte hamnar under gränsen. De guidar också länsstyrelserna i deras arbete.

Länsstyrelserna räknar rovdjuren i sina län. De delar också ut pengar till djurägare som fått sina djur angripna av rovdjur eller som behöver skydda dem från att bli det. De bestämmer också hur många rovdjur som får jagas varje år.

Jordbruksverket delar ut pengar till dem som behöver bygga stängsel för att skydda sina djur.

Forskare bestämmer inget om rovdjuren. Men de tar fram kunskap om rovdjuren och om hur vi påverkar dem och de oss. Denna kunskap kan de som bestämmer om rovdjur använda när de fattar beslut. 

Sametinget delar ut pengar till samebyar som ersättning för de renar som tagits av rovdjur. Sametinget ger även pengar till samebyarna för att de ska hjälpa till att räkna rovdjuren.

Viltskadecenter jobbar med att utveckla förebyggande åtgärder, som till exempel stängsling. De lär ut om detta till berörda samt de som jobbar med rovdjur. Viltskadecenter sammanställer också inventeringsresultat.

Artdatabanken gör bedömningar vart femte år om hur alla arter mår och om de är hotade eller inte. 

Intresseorganisationer bidrar med kunskap om hur människor påverkas av rovdjuren, men också med kunskap om rovdjuren. Till exempel så hjälper Jägareförbundet till att räkna rovdjur och WWF gör rapporter om hur naturen mår.  

Rovdjurscentrum lär ut fakta om rovdjuren och människans relation till dem.

Många andra aktörer jobbar också med information om rovdjur. 

SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) ska hålla koll på hälsan hos de stora rovdjuren. Det gör de genom att samla in data och prover från alla rovdjur som hittas döda eller skjuts.

Du och jag - det är faktiskt alla vi som bor i Sverige som kan vara med och påverka vad vi tycker är viktigt. Det gör vi bland annat genom att berätta vad vi tycker och genom att rösta på de politiker vi vill ska leda landet.