Diskussion/aktivt lyssnande Förskola - Årskurs 3 Årskurs 4-6 Artkunskap För de yngre

Rovdjurens sinnen och fysiska egenskaper

Syfte

Övningen syftar till att öka deltagarnas kunskap om rovdjurens sinnen och fysiska egenskaper. I övningen sätts dessa i perspektiv till människans sinnen och fysiska egenskaper.

Genomförande

Börja med att presentera rovdjuren genom att visa bilder på dem. Det finns massor med bilder i Klassrummet under bilder och på Rovdjurscentrets huvudsida www.de5stora.com.

Vad äter rovdjuren?

Detta är inte en fysisk egenskap men yngre barn undrar ofta detta och det är en sak som är lätt att jämföra med människan vilket kan vara bra att få igång det tankesättet innan ni gör resterande övningar. Gå igenom varje djur och berätta vad de äter. Fakta hittar du som ledare i Klassrummet under artfakta.

Jämför med vad deltagarna själva äter. Har någon älgkött som favoritkött, precis som vargen? Vilket rovdjur påminner mest om dem själva när det kommer till mat (björnen som är en allätare)?

Hur mycket väger rovdjuren?

Vad väger en björn? Be deltagarna att ställa sig så många de tror behövs i ett markerat område för att de tillsammans ska väga lika mycket som en björn. Här kan det rätta svaret bli mycket olika då en björn kan väga mellan 60-300 kg (i snitt cirka 120 kg).

Gör eventuellt samma sak för varg (ca 50 kg), lodjur (ca 25 kg) och järv (ca 20 kg).

Hur låter rovdjuren?

Berätta att rovdjuren är ganska tysta, men de har en del ljud för sig. Fakta om detta hittar du som ledare i Klassrummet under Artfakta (se länk ovan).

Spela sedan upp björnvrål, vargyl och lodjursläte och låt deltagarna gissa vilket djur som låter. Lätena finns i Klassrummet under ljud. Diskutera hur vi människor låter. Vad har vi för olika ljud?

Hur snabba är de?

En björn kanske inte ser så snabb ut, men den kan springa korta sträckor i 60 km/h. Hur snabbt springer deltagarna? Gör ett hundrameterslopp och testa! Hur snabb är världens snabbaste människa (världsrekord på 100 meter är ungefär 40 km/h)?

Lodjur kan anses vara ännu något snabbare på korta sträckor, men inget i jämförelse med geparden som kommer upp i 120 km/h.

Den som vill kan rita upp skalenligt på tavlan hur långt björn, människa och gepard hinner på t ex 5 sekunder. Kanske kan ni hitta fler hastigheter på olika djurarter om ni letar på internet?

Hur långt kan de gå?

Vargar är ungefär lika snabba som björnar på korta sträckor, men de kan också hålla ganska hög hastighet under lång tid. De kan röra sig upp emot 8 mil på ett dygn. Hur långt är det? Visa på en karta där deltagarna an känna igen sig och kan relatera till sträckan. Hur långt tror deltagarna att de skulle orka gå på en dag?

Hur långt kan de hoppa?

Lodjuret kan hoppa 8 meter. Mät upp det på marken och låt deltagarna prova hur långt de kan hoppa.

Hur bra luktsinne har de?

Rovdjuren har bra luktsinne. Hunddjuren har 20-200 kvadratcentimeter luktceller medan människan har 3 kvadratcentimeter. Prova elevernas olika luktsinnen. Kan de känna igen olika dofter (te kanel, kaffe, vanilj) med förbundna ögon? 

Hur bra hör de?

Ett lodjur kan höra en visselsignal på 4,5 km (hundar på 3 km). Kanske kan ni testa hur långt deltagarna eller en vuxen kan höra en visselsignal? Om en person visslar med jämna intervall och den andre går så långt bort tills den inte längre hör. Stega hur långt bort personen behövde gå och uppskatta hur många meter det var.

Ni kan också göra övningen "Att smyga som ett lodjur" där ni funderar över olika djurs hörsel och hur de använder hörseln, samt testar på hur lodjuret smygjagar.

Hur ser de?

De stora rovdjuren har precis som vi ögonen placerade framtill på skallen. Det gör att de ser bra och skarpt, speciellt rörelser, vilket är bra då man ska jaga. Bytesdjur har ögonen på sidan av skallen. Det gör att de ser lite mindre skarpt men de ser "runt om" och kan lättare upptäcka rovdjur. I övningen "Rovdjurspromenad" kan ni fundera över detta och prova på hur bytesdjuren ska göra för att inte bli upptäckta av rovdjur.

Övrigt

Övningen kan delas upp på olika tillfällen.

Design & utveckling: Perlin Systems AB | Illustratör: Isabelle Rönnquist